Vedpannor då och nu

den 19 februari 2015 14:40

Vedeldning i moderna vedpannor - positivt för alla!

Vedeldning dödar?

Text Bengt Erik Löfgren ÄFAB

I denna kortis vill jag sätta fokus på att vi i Sverige gärna  lyfter fram svårigheter och problem snarare än att fokusera på möjligheterna.  Senast i veckan som gick presenterade IVL och Umeå Universitet en rapport som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapporten inleds positivt med orden Sweden is  one of  the countries in Europe which experiences  the lowest concentrations of air pollutants in urban areas,  och konstaterar vidare att exponeringen både för partiklar (PM) och kvävedioxid (NO2) har minskat sedan föregående beräkning genomfördes.

 

Ingen - inte ens forskarna själva - verkar dock göra någon skillnad på gammal teknik och ny teknik när det gäller vedeldning. Detta blir det extra olyckligt då man i denna rapport presenterar att landets vedeldning bidrar till ungefär 1 000  förtida dödsfall i Sverige, och media hakar som vanligt snällt på och målar upp detta i braskande rubriker. Vedeldning dödar! Så är det bara.

Detta betyder naturligtvis inte att IVL:s uppskattning av antalet  förtida dödsfall från vedeldning behöver vara felaktig. Ofullständig förbränning ger partiklar och hälsofarliga emissioner. Men att därifrån dra slutsatsen att  all vedeldning skulle vara hälsovådlig menar jag att inte är relevant. En enda gammal vedpanna som saknar miljöprestanda och som kanske även eldas utan att vara ansluten till en ackumulatortank kan i partikelutsläpp och emissioner av oförbrända och hälsovådliga ämnen motsvara utsläppen från både 400 och 500 moderna vedpannor. Det borde alltså inte vara den moderna tekniken som orsakar problemen, utan snarare den gamla föråldrade tekniken, vilket för övrigt även författarna i rapporten påpekar.

 

Enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), som redovisar sotningsväsendets statistik, så sotades det i Sverige 2013 209 211 vedpannor. Av dessa var 115 744 st (55 %) gamla omoderna pannor. Till dessa vedeldare skall vi även lägga alla de 1 735 291 braskaminer som sotades 2013. Totalt har antalet sotade vedpannor sedan 2010 minskat med ungefär 10 000 pannor, medan antalet kaminer ökat med 73 000 stycken.

Men har det blivit bättre eller sämre? 2010 uppfyllde 43 % av vedpannorna gällande miljökrav, och fem år senare var den andelen 45 %. Men det finns även regioner i landet där procentandelen gamla vedpannor till och med ökar i stället för att minska. Att bidraget från ett ökande antal vedkaminer inte syns i emissionerna skulle i detta sammanhang kunna tolkas som att dessa kaminer inte används speciellt mycket och/eller att också de nya kaminerna har betydligt bättre prestanda än gammal teknik.

 

De seriösa bioenergiföretagen har tjatat på våra politiker och på Boverket i mer än 15 år för att få till en lagstiftning som begränsar användandet av gamla pannor med föråldrad teknik.  Om visst har vi fått ett visst gehör. I miljöbalken till exempel, där praxis nu verkar vara att man får begränsningar i nyttjanderätten om man inte uppfyller kraven i BBR. Med det måste i så fall föregås av en anmälan om klagomål från nån  granne etc, Trots att BBR:s miljökrav numera gäller även utanför tätort så existerar i praktiken knappast någon som helst kontroll som stoppar nyinstallation av pannor med gammal och föråldrad teknik. Eftersom ett pannbyte dessutom är undantaget bygglovplikten är det i praktiken idag mer eller mindre helt riskfritt att installera vilken utrustning som helst.

 

Om inte våra myndigheter tar frågan på allvar kommer det att ta lång tid innan vi blir av med problemen som leder till dessa negativa skriverier. Som vanligt får då våra seriösa leverantörer av vedpannor "klä skott" för oseriösa importörer av gammal teknik samt för ett uråldrigt pannbestånd i landet. Dessutom får våra 90 000 stycken vedeldare som investerat i moderna pannor gå omkring och kanske skämmas för att man eldar med ved istället för att vara stolta miljökramare!

 

Om våra politiker och myndigheter kunde fokusera på att få bort dessa gamla dåliga anläggningar och ersätta dessa med modern ved- och pelletsteknik så skulle halterna av skadliga emissioner från vedeldningen i stort sett kunna försvinna. Samtidigt som vi alla kunde dra nytta av de arbetstillfällen och klimatfördelar som bioenergin som energibärare ger. Bioenergiföretagens branschorganisation SBBA menar till exempel att om skärpta krav ska få genomslag i form av minskade utsläpp krävs att konsumenterna verklingen efterfrågar de nya effektiva produkterna och föreslår att myndigheterna inför en  skrotningspremie för att få bort gamla pannor. Skillnaderna i utsläpp mellan äldre omoderna pannor och en panna som uppfyller de nya hårt ställda kraven är enorm.

 

Resultaten från  IVL:s studie påpekar att negativa hälsoeffekter relaterade till höga nivåer av partiklar, kan värderas till årliga samhällsekonomiska kostnader motsvarande ca 35 miljarder svenska kronor. I en alternativ analys studerades effekter av en hypotetisk storskalig introduktion av elbilar i Stockholms-, Göteborgs-, och Malmöregionerna. Resultaten indikerade att kostnaderna för att introducera ungefär 10 % elbilar, till ungefär 13- 18 %, skulle kunna motiveras endast av denna åtgärds påverkan på luftföroreningsrelaterade hälsoeffekter år 2010.

 

Vad skulle då åtgärder som till exempel halverade antalet "dåliga vedpannor" kunna betyda? Men det är klart, det är betydligt sexigare att tala om elbilar även om dessa på marginalen skulle köras på smutsig kolkraft. Intresset, kunskapen och möjligheterna runt bioenergi hos våra myndigheter och forskare är med andra ord inte alltid den bästa.

Tillbaka till nyheterna